tisdag 30 september 2008

tisdag.

Jag ångrar mig. Ingen super size kartong ska få ha ihjäl min dröm. Å varför skulle jag gå runt likt "skrot nicklas"? Seriöst det kan ju inte vara bra!!

Har hört man kan bli knäpp också. Å mer knäpp än vad jag redan är känns ju dumt att bli. Iallafall om man kan förhindra det.

Regnrock på om du ska ut i stormen, då slipper du bli förkyld. Står mot det mesta inklusive att bli våt..?

*suck*

-K-

måndag 29 september 2008

jag är nyfiken gräddelin

jag är nyfiken på dig. ska nog forska lite. Lite i smyg bara.

Det ingen vet...finns inte?!

-K-

senvecka

Var sjätte vecka har vi så kallad senvecka på jobbet. Då börjar vi klockan åtta istället för sju och jobbar fram till tjugo i fem hela veckan..(jobbigast fredagar då vi annars slutar innan tre) Sen veckan är ett påfund för att vi har support till anställda på Vattenfall.

Varje sen vecka börjar iallafall med att jag svär högt för att ha missat en extra timme i sängen. Jag har så klart glömt bort att jag har den, så jag kommer klockan sju iallafall. Å det händer varje måndag på senveckan.

En vecka trodde jag att jag hade senvecka, och jobbade som att jag hade det, för att sen inse att jag hade min ordinarie senvecka två veckor senare...
Jag är inte den mest organiserade ni känner skulle jag tro. =)

(Oj vad det här inlägget innehåller mycket av orden "vecka" och "sen")

Jaja annars leker väl livet i vanlig ordning. Ska sluta lejka psykolog åt folk jag inte känner, och ska sluta analysera sönder min vardag.

Får se hur det går. =)

-K-

söndag 28 september 2008

dagen bak och fram

Har nog inte gjort mycket idag. Eller är det kanske så att man har för stora krav på helgen?? Vad är realistiskt att hinna egentligen?

Ska hinna så mycket känns det som. Sitter å planerar en det ena än det andra. Saker som jag VILL/BÖR/ och MÅSTE göra och hux flux har hela dagen gått å det enda jag hunnit är just planera.

Hoppas ni känner igen er. Vill ju inte vara den enda tidopptemisten här..

Det finns som sagt saker jag VILL göra. Det är oftast dem sakerna som blir gjorda. det kan vara gå till lena och dricka en kopp kaffe, sen gå til Monika å ta en till.. Det kan också vara äta godis å se TV med Tristan i sängen, eller baka eller som nu, blogga..

Det finns ju så klart saker jag VILL göra som jag inte gör, men det är oftast ekonomin som sätter hinder där. Ex renovera badrum/T´s rum/gästrum och mitt sovrum.. + tapetsera i kök-vardagsrum och trappen..mm mm

Sen finns det ju saker jag BÖR göra. Det är oftast det jag planerar så stort att göra. EX. bära in veden, repa bilen, tvätta fönster, fålla upp mina gardiner, fixa klart min gudsons present, kratta, plantera ljung och göra fint ute på gården. BÖR-listan är ganska lång.. å har en otrolig inverkan på klumpen imagen jag har om kvällarna.

Det är BÖR-listan som jag innan helgen tror att jag ska ta i tu med, men som jag inser EFTER helgen inser bara blivit längre.

MÅSTE-listan kan vara nog så jobbig vissa dagar,men som annars sköts ganska automatiskt. Det handlar om att kliva upp, laga mat vid ett antal gånger åt sig och pojken under dagen, se till att det finns kläder att ha på sig, och tvätta dem om det inte finns rent.

MÅSTE-listan är alltså istort sett att vara hel, ren, mätt o belåten. Jag klarade alla måste idag. =)

Så även om jag inte kanske gjort allt jag BORDE och VELAT så har ännu en helg gått. I morgon är det måndag och till veckan SKA jag ordna med veden.. Tror jag..

-K-

fredag 26 september 2008

oskyldigt utpekad

Igår var vi på affären jag och min son. Vi hade båda varit på hans basket träning och all hans energi hade förbrukats. Men då kylen skriker efter mat, så var vi ändå tvugna in på ICA.

Jag rafsar åt mig lite bröd och andra saker och kommer efter en stund fram till charken. Där väljer jag förs en skinka, men ångrar mig för att istället välja vår lokalproducerade varor. I samma veva som jag lägger ner skinkan i korgen säger jag till T " Vi tar den här istället, visst".

Då, på en sekund förbyts hela pojken. Från att vara en trött men ganska nöjd 6 åring, blir han helt förkrossad och skriker åt mig att "inte komma nära honom någonsin igen"..
?????

JAg förstod inte någonting. Jag går mot honom å frågar vad det är som är fel, men han springer undan å skriker "Kom inte nära, du är en tjuv å tjuvar dör" Han fortsätter i samma anda och tårarna sprutar. Då jag till sist inser att det inte går att trösta honom själv, blir jag tvungen ringa på chark klockan å be tjejjen där bak förklara att man får ta från disken när det är färdig förpackad skinka. Vi mutade honom med en bit korv, och till slut så grät han inte nå mer..

Men jag tror han aldrig kommer se på mig på samma sätt igen..

Pratade med pappa igår som berättade tråkiga nyheter. =.( det ända man vet kommer hända i sitt liv är ju att man till slut dör. Men det känns som en klen tröst då man är mitt upp i det.

Pratade ett tag med Ex:et också. Vi har pratat lite mer nu. Brukar vara så när jag tycker han sabbar sitt liv för mycket. Börjar med att jag åker dit flyförbannad och ifrågarsätter hur han är funtad och slutar med att vi kan vara vänner ett tag. Tills jag åter igen blir fly förbannad på han vill säga.. =)

Iallafall så tog han ju upp att han vill ha Tristan varannan vecka sen. "sen" är ju visserkligen ett difust begrepp, men jag fick panik.. Ska jag verkligen behöva dela med mig? Gaahhh. Jag som har myror i kroppen varannan fredag eftermiddag till söndag förmiddag då han är hos sin pappa. Hemskt är det..

Fast självklart har pojken rätt till sin pappa och allt det där så det är väl bara att jag inte tänkt att det ska vara så.. Måste få ställa om mig isåfall. =/

Längtar så efter fler barn. Riktigt babis sjuk är jag. Hoppas att jag kommer få fler i mitt liv. Kanske två till.. =) Det finns inget finare än barn! Speciellt mitt..

Love
-K-

torsdag 25 september 2008

Högsta växeln.

Funderar mycket just nu. Hjärna och hjärta utkämpar ett inbördeskrig, och i skrivande stund har hjärna övertaget. Vilket känns bra, det är ju så mycket mer förnuftigt och korrekta tankar.

Men sen är det ju så att när hjärtat verkligen kämpar för något så reagerar hela kroppen! Och iallafall min hjärna blir som förlamad! Allt förnuft är som bort blåst.. I det här fallet är också hjärtat lite extra allierad med resterande delar av min kropp. Så jag har det tufft vill jag lova.. =)

Att gå på känsla har visat sig vara den korrekta vägen mer en än gång, men också det som gjot mig mest sårad. Så vad gör man? Livet är ju faktist inte som i sagorna..

Jag får avvakta och se åt vilket håll de här tankarna går och oavsett vad jag kommer fram till kommer jag nog vara både vinnare och förlorare..

Idag ska T träna basket och jag har tänkt stanna och se han öva. Var inte där förra gången, och missade då hans premiär poäng i hans första match mot de vuxna. Så det gör jag inte om! Jag vill ju självklart se min son in action.

Stapla ved.. jo visst finns det kvar att göra, men nu är det hjärtat som talar igen, å då är pojken och hans önskan att jag ska se honom göra mål på den höga korgen 1000 gånger viktigare än att få in de sista vedpinnarna under balkongen.. Kan göra det en stund i mörkret när han sover istället, eller till helgen.

Börjar vara bra på att skjuta på saker.. ;)

Här har ni en bild på den vackraste varelsen på jorden, och hans trogne kompanjon och hund Tyson.

Håll till godo.
-K-

tisdag 23 september 2008

ideel kväll

Har kräkts idag på morgonen. Tre gånger... Blä. Anledningen är att jag missat ta mitt p-piller igår och nu var tvungen ta dagens och gårdagens ranson på samma gång.

Är det något jag inte är bra på att göra är att "äta piller" och då är just p-piller den värsta sorten. Så två på rad så där innan frukost vart helt klart för mycket!!

ha ha vilken vekling man är!

Jaja annars har dagen gått ut på att vara irriterad å små sur mest hela dagen. Blev till och med lite lätt sklit sur en stund också. =) Nu har alla agretioner satt sig i en härligt dunkande huvudverk. Men den försvinner nog. Synd som sagt att man inte gärna heller tar huvudverks tabletter..

Kvällen kommer fortsätta med mer jobb. Nu ideellt på Röda Korset. Ska bli rätt kul faktist. Få jobba inom handel trivs jag med rätt bra. Å gamla kläder är så himla kul att kolla på. =) Sen känns det ju faktist rätt bar att göra något för världen även fast det bara är två timmar var tredje vecka..

Ska se om jag hittar nån ny (lätt begangnad) bok jag kan läsa. Tristan ska med, men han brukar lessna lagom till Bollibompa vid sex tiden, så då får han gå till gammelmoster Barbro å äta kvällsfika och se TV med dem.

Alla glada alla nöjda, och en extra slant till världen. Så kom å handla nu alla ni.

-K-

måndag 22 september 2008

Avslutet

det gör ont och det värker. Hjärtat slår så hårt och ilska och sorg blandas tills man inte vet vad som är vad. Kan bli illamående, nästan vilja spy, och matlusten försvinner.

Hakar upp sig på detaljer. Försöker spola tillbaka från första början och se om det uppifrån. Se med andra ögon. Se med de nya ögonen man just fått. Det blir nämligen en ny blick man får just när benen slagits under sig och livet brakat samman. Allt blir så klart. Allt blir FÖR klart. Å det gör så ont!


Samtidigt är allt så difust. Tid oh rum är inget man längre har koll på. Natt som dag vad spelar det för roll?

Den grunden man stod på var en dröm. En dröm som nu ryckts från en.

Magkänslan har sagt sitt, fast nog ville man att den skulle ha fel. Trots det visste man ju. Nu i efterhand så visste man ju att det var så det var. Man hade kännt det på sig. Bara det att man inte sett det då.

Nu ser man. Nu ser man allt, även saker som inte alltid finns ser man. Hjärnspöken viskar och svartar ner alla minnen. Även de som var så fint svärtas ner och rivs upp. Även de bra stunderna var ju med i en lögn.

Inget blir på samma sätt igen. Ingenting någonsin. Man vill aldrig tappa kontrollen så igen, istället vågar man inte satsa fullt. Måste få ha ena foten kvar på trygga land..

Det är sorgligt att det förstör så mycket inom en. Hur det förändrar ens sätt att förhålla mig till andra. Det sorgligaste är att det sker gång på gång. Mot mig, mot dig mot massor.

Otrohet pratar jag om, å lika svårt det är för de som drabbats att gå vidare, verkar det vara att för de som en gång börjat att sluta.

-K-

Samma mönster, samma lögner, samma personer till och med. Samma påståenden om förändring, även dessa löften följer samma mönster. Löften du sagt förr.

Man ska inte lyssna på orden du säger utan på handlingarna du gör. I din fantasivärld finns bara du.

Du är så INTE värd henne!

mat moral.


Jag äter det mesta. Inte kräsen direkt å har inget som "jag inte klarar av" inte iallafall inte bland relativt traditionell mat.

Kan hända att jag inte skulle tordas smaka "stekt råtta" eller "fårtestiklar", men som tur är har jag inte heller blivit tillfrågad.

Men så har jag nu fått denna ren i min frys och jag har två problem. Ett är tungan.

Det sägs att den ska vara så god att koka. men den ser så äcklig ut där den är vit å knottrig, med smaklökarna lägst upp.. Den har jag visseligen redan gett bort till en granne, så på så sätt löste jag det.

Men sen nästa sak är hjärtat..

Jag förstår att det kan vara super gott att röka och äta. Men att äta någons hjärta..

Jag kan äta fötter, lår, kött från i stort sett alla kroppens olika delar och gnaga på benen. Levern tycker jag inte är god, men bjuds det på den så visst äter jag. Blodet äter jag ju till och med, då i palt å pudding, men just hjärtat är ju ett organ som har fått en sån symbolik, så nu när det ligger där i frysen vet jag inte om jag vill äta det..

Hade livet sett anorlunda ut, om jag var tvungen jaga ihop maten själv för att överleva så hade jag ju självklart även ätit detta hjärta. Allt hade tagits reda på då. Men nu är det ju inte så för mig.

ja jag vet inte riktigt. Antar att jag måste få fundera på det ett tag till. Det är inte ett stort beslut, inte ett avgörande beslut, men för mig ändå ett moraliskt beslut.

-K-

söndag 21 september 2008

min helg.


Hade tänkt skriva något klokt idag. Nu när jag har haft en hel helg att komma på nåt lixsom. Men den enda visdomen helgen lärt mig är:
1. Om man grubblar på något och inte kan släppa det, gör något åt det.
2. Ibland är just att medvetet inte göra någonting som ger störst effekt.

Resonemanget kann kännas lite dubbelt men ändå är det ju så. Man erkänner problemet, tar faram det i ljuset, konstaterat att det är där och går vidare. Allt behöver inte analyseras sönder, Vissa saker ÄR bara. Vissa personer ÄR bara..
Problemet lever vidare om man regerar oavsett om man gör det possetivt eller negativt. Att medvetet ignorera är det ända sättet att förita det.

Iallafall så har helghen varit så mycket mer än detta.

Jag kom samtidigt som min vän till hotellet och vi checkade in vid halv sju. Packade upp och tog ett glas chamange innan vi gick ner till restaurangen. Där åt vi gott och surrade ett tag. Var lite inne på politik, vilket inte är min starka sida, då jag bara går på känslor och inte är insatt i något politiskt egentligen.

Ut å handla godis och snacks å upp på rummet igen. Jag la mig å bubbelbadade ett tag å sen såg vi TV tills vi somnade.

Hotellfrukost och möbelbutiker i pite å Lule under lördagsförmiddagen. På hotellet igen vid två. Låg i sängen och käkade massor av godis och drack chamange som var kvar sen kvällen innan tills jag mådde dåligt.

Halv sov framför TV:n tills vi ansåg att det var middagstid. Gick å åt kina mat trots att jag fortfarande var sjukt mätt av allt godis och crunchies jag tryckt i mig. Åt lite men kände direkt att jag inrte skulle orka så mycket. Men då passerade kyparen å såg att min mat var så gott som orörd, frågade om det smakade bra. Jag svarade så klart att den var jätte god, men att jg var så mätt. då sa han "Wkämpa vidare".. så då var det bara att äta mer.

Slutade med att jag fick kvällningar o inte kunde ha byxorna knäppta. Gick på promenad och försökte få i mig så mycket frisk luft som möjligt, utan att den för den skull skulle tränga upp maten igen.

Mådde sjukt dåligt och ställde in bastning och bubbelbad som annars var på tapeten. Istället somnade jag just efter åtta. Vaknade igen vid tio å frågade om han ville basta. Som tuur var ville han inte det. så jag somnade om.

Hade mardrömmar hela natten. Huga. Antar att det också var matens fel..

Idag vaknade vi vid åtta å gick ner å åt ganska direkt. Upp på rummet igen duschade och softade resten av morgonen. Var på rummet tills typ 7 minuter innan man måste checkat ut. Eftersom min buss skulle gå ungefär en timme senare körde vi runt i pite å lyssnade på en ljudbok jag gett han i födelsedags present tidigare i sommar. Sjukt spånnande var den. Å självklart var den mest spännande när jag var tvungen gå till bussen. Funderar på att låna boken på bibblan å läsa ut de sista kapitlerna..

Resan hem gick bra, och när jag kom hem till Jokkmokk var jag bjuden på middag hos Tristans pappa. Vilket var jätte snällt och uppskattat!


Kan bara konstatera att hösten är här nu, och att jag är utvilad och redo för den!

-K-

fredag 19 september 2008

Renkött och hotell helg

Nu har jag sklutat för dagen och ska aldeles snart bege mig till busstationen. Har nu bestämmt mig att det ska bli kul att fara iväg. Har haft massor av funderingar om jag ändå skulle vara hemma och spara på kronorna det ändå kostar, men jag BEHÖVER det här.

Idag vid lunchtid fick jag mig en ren också.. eller fick å fick jag fick köpa en. Inte en levande utan en slaktad. (för er söder över som annars trodde att jag ska ha dem som husdjur)

I vilket fall så passade det ju inte så bra att få massa kilo kött just när man ska åka på hotellvistelse. Så jag lämnade över ansvaret till min granne som har ett ex som har ett kylrum, i vilket jag nu får ha min grovstyckade ren..

Nog är det bra att bo i Jokkmokk och känna var å varannan människa. Inte hade jag bett grannen i årsta betala och ta emot mitt kött e dennes fd sambos kylrum.. =) hihih

Nä nu måste jag rusa! Nu nalkas bubbelbad, Junkfood Friday, hotellfrukost med föreläsning om relationer av en psykolog och massa andra spännande saker!

Ha det gått.

-K-

torsdag 18 september 2008

kluven.

Som tjuven om natten sa du å försvann. Allt gick så fort att jag nu inte vet om det var sant eller något jag drömt. Så här står jag vilsen å vet inte på vilken fot jag ska stå.

Samtidigt som jag står pall och inte kommer någonstans dras jag åt alla håll samtidig. Vill ju inte missa något! Men istället blir allt bara halvhjärtligt å inte bra slutfört.

Igår kom Ante till mig å skulle fixa med nå högtalare och ljudkort å vad det då var. Var rätt kul faktist, han och Tristan gjorde min kväll!
Medans jag fortfarande åt började han fixa i datorn, det var nån instalation av nå ljudkort kanske?! Iallafall tog det lite tid att instalera.

Under tiden han väntade tog han fram en gitarr från min å Lenas spelafton, å började spela lite. Tristan var inte sen att hänga på. Så han satte sig vid pianot och hängde på sin pappa i spelandet. Lät väl sådär. =) I vilket fall så ropar Tristan åt mig med lyrisk röst! " Mamma mamma, vi behöver någon som dansar!!"

Så knasiga familjen är samlade i vardagsrummet. En på en halvstämd gitarr, en sexåring vid pianot å klinkar för kung å fosterland o en som tok dansar. Undra vad grannen tänkt om han sett oss. =)

Ja ja allt kändes då iallafall lite lättare efter det. Kvällen avslutades med mammas röst på andra sidan luren. Så precis som Tristan somnade jag med ett leende på läpparna. Återigen trygg och hoppfull, med mammas ord fortfarande i huvudet. "Du är så fin", "du gör det så bra", "vi älskar dig så mycket".

Jag älskar dig också mammis.

-K-

you can run, but you can not hide.

Jag har en plan. En plan du kommer gilla.. En plan gjord av en kvinnas list.. Å stackare, det kommer bli så kul!

Muahahahah

-K-

onsdag 17 september 2008

allt rann ur mig.

Tappade allt. Vill inte. Slutar kämpa och ger mig. Låter ensamheten komma. Middagen blir gröt och macka, framförhållningen är väl en minut fram. Glöden försvann på ICA av alla ställen. Tror det var stressen att få ihop allt som gjode det.

Tål inte stress så bra. Är inte en sån person bara. På hösten är jag också dålig på kritik och motgångar. Tar åt mig för mycket.

Jag har fått endel personliga motgångar idag. Känslomässigt iallafall. Sånna som får mg att känna mig ensam och då också låg. Vet inte riktigt vart jag ska vända mig eller till vem. Vet ju inte riktigt hur jag ska förklara att jag inte alls är en stark person.. Att inte alls allt är så rosenrött. Att jag inte tar så lätt på allt...

Jag är en så kallad "vuxen" människa. Jag bor här i mitt hus tillsammans med min son. Vi har det bra. Jag jobbar och fösöker göra rätt för mig.

Men idag vill jag bara vara ett barn igen, och få bli omhändertagen av min egen mamma. Ha någon som säger att allt blir bra bara du får i dig lite mat, Som berättar alla bra egenskaper jag har och som kramar mig. Vem kan göra det i hennes ställe??

Känns bara som en tung dag. Det går över, det brukar det, men det är tufft fram tills dess.

Går till vedhögen istället.
-K-

Det ingen ser..

..det finns inte?!

Idioter syns det ju inte att de är, men så som av trolleri så är dem det iallafall. =)

tisdag 16 september 2008

ett, två, andas!

Jag är helt slut i kroppen!! Varenda muskel ömmar och jag måste verkligen motivera mig själv för att orka stå på fötterna.

Antar att det är träningsverken från i söndags. Det sägs ju att det är värst andra dagen.. Ändå är det bara att fortsätta motivera psyket att få undan den där veden.

Kan också förstå om det är för att jag faktist jobbat varenda dag sen jag var sjuk. Visst så sitter jag bara på en stol och gör mitt jobb, men det är ändå rätt tungt att göra det x antal dagar i sträck utan helg..

Jag ska göra allt för att vara klar med veden till helgen, för då är det bara liggläge och att slappa som gäller.
Tror det blir att ta in på hotell. Slappa hela dagarna, käka så mycket frukost att man är mätt långt in på natten igen, slippa bädda sängen eller tänka överhuvudtaget. Å vet ni. Jag förtjänar det fan!

Vad sägs om det här fyr(4)stjärniga hotellet med relaxavdelning för sina gäster där de också har en spa anläggning?? =) Låter som det duger för mig.

Hoppas på att komma tillbaka som en ny utvilad och vaken människa igen. För som det känns nu går allt på sparlågan..

kram på er, det finns ved att stapla för den som vill.
-K-

måndag 15 september 2008

måndag igen.

Morgonen var lite annorlunda än den brkar då vi var tvugna cykla till skolan och jobbet. Just efter halvsju satte vi igån å trampa..
Var ganska skönt faltist. Vi filosoferade om diverse medans vi cyklade på i skön hastighet.

Jag tycker verkligen inte om kyla, å jag AVSKYR att frysa, så därför vart det både vantar å mössa på för både mig å pojken. Termometern visade ju faktist -0.6 grader när vi drog.

Dagen fortsatte annars som en vanlig måndag, med den skillnaden att vi konsulter hade medarbetarsamtal, och blev bjudna på lunch på Gästis.

Sen var det bara att trampa hem å börja stapla.. T följde med en kompis hem så jag hade ingen ursäkt att slippa..

Har förresten fått höra att det är "osexigt med tjejjer som kör motorsåg" *suck*

Jag kan på ett sätt hålla med, för jag kan inte direkt säga att jag står där för att vara sexig.. Å inte känner man sig så sexig, snarare livrädd att ett ben eller arm ska ryka..

Men likt mycket annat gör jag ju det för att jag behöver göra det.. Inte för att vara ögongodis för folk som passerar!!

Sen är det väl så att om man är kär i någon, och speciellt nykär, så kan ju denne personen vara sexig i vad den än gör.. klippaer gräset, plocka lingon, köra motorsåg... Allt är ju i betraktarens ögon.


(Vem kan säga att inte Uma Thurman är sexig? Trots att hon håller i en motorsåg..)

Min slutsats blir trots allt att det inte finns något mer osexigt hos en man, än att han inte klarar av en självständig kvinna!!
;)

-K-

söndag 14 september 2008

Tacktal


Jag vill med detta blogginlägg tacka.

Ett speciellt tack till Conny som hjälpt mig med elen, Erika och Lena som varit barnvakt och utfodrat min son. Leif så klart för lånet av vedkapen, Maria (Elvin) för lån av hörselkåpor, Carro för de roliga sms:en som gjorde mig lite gladare i pausen, Lena igen för att du handlade mjölk å banaer åt mig, Tommy för kaffet. Sist men inte minst vill jag tacka grannen Monika för motivationen att hinna klart före henne!! hehe

Så om någon frågar om jag kapat veden själv, kommer jag att svara "nä jag fick massor av hjälp från mina vänner!"

Utan er skulle det inte vara klart än.

Tack å puss på er allihop!

Nu är det bara staplingen kvar... =)
-K-

lördag 13 september 2008

Står still!



Hade hoppats att jag skulle gjort iallafall halva högen ved vid den här tiden på dagen. Men inte det! Istället sitter jag bara rakt upp och ner å vet inte alls hur plan B ska gå till.


JAg måste få tag i en motorsåg antar jag.. Å jag har en att låna 2 mil här ifrån, men bilen år på verkstan å nyckeln är inlåst, så jag behöver en bil.. men mitt i det kanske vedkapen kommer hit iallafall. Den skulle ju göra det redan på morgon/förmiddagen, så då vill jag ju vara här å inte 2 mil bort. =/

Irriterad är jag då illafall, känns som hela dagen gått. Snart kommer T hem igen. Garanterat samtidigt som jag kan sätta igång.. Å så är det ju kört i alla fall. Vill gärna spendera lite tid med min son också.

Jaja skit å pankaka.

Igår var jag på PRO festen.. =) Nykter. Kan väl säga att jag drog upp åldern med min närvaro. Samtidigt så är han som fylde år och hade festen äldre än mig.. Om än bara några månader.. Så jag var ju inte äldst.. =)

De hade gjort det bra tycker jag med sjysst musik å dansgolv med blinkade lampor och hela faderullan. Dessvärre var det fritt fram för alla att styra musiken, så det vart lite hattigt då alla ville spela just sina favoriter..

jag gick tidigt och fick sällskap av Tommy på vägen. Ansåg att det var nyttigt med lite frisk luft innan han gick tillbaka =)

Ante var där med en kamera i högsta hugg. Fick se en bild han tagit på mig, där det syns att jag har VÄRLDENS största vita deoderantfläck på min annars helt svarta t-shirt.. hihi Så går det när man deoderantar sig i skogsbrynet på vägen ner till festen. (insåg då att jag glömt ta på den efter duschen, å hade som tur var en extra stick i väskan)

jaja det var annars en trevlig fest fylld med söta dansanta pojkar ;) och snygga tjejer. Hoppas ni andra som också var där hade kul.

Kram
-K-

fredag 12 september 2008

material girl

När hände det att det materiella fick börja styra över vårt mående?? Ja visst förstår jag att materiella saker så som mat, tak över huvudet och kläder på kroppen i alra högsta grad bestämmer om vi ska må bra. Men det utöver dem sakerna?

Hela min dag har raserats pga av min bil som är på verkstan.. Visst det kostar otroligt mycket ( i mina mått) att repa den, och visst det underlättar OTROLIGT mycket att ha en bil. MEN.. Varför låter jag det gå ut över mitt mående?

Att bli skit ledsen för att jag inte kommer ha råd att repa den ändrar ju inte faktumet att den behöver repas. Jag mår bra, min son mår bra. Vi har inte mist någon nära anhörig på länge, vi har mat på bordet och vänner som bryr sig om oss. lever i ett land i fred osv. Det enda problemet är att min bil är trasig..

Vi bor på en ort där man kan cykla från ena sidan till andra på några minuter. Man kan gå utan att det är något som känns oövervinnerligt. Det går bussar åt alla håll man kan önska. Å skulle det verkligen vara panik finns det bilar att låna av vänner, hyra av fackman eller om det skulle bli så illa, ambulanser..

Min panik över att jag aldrig har pengar är ju egentligen bara för att jag inte känner att jag har råd att fixa och köpa de saker jag tycker mig behöva.. Men om man ställer motfrågan om dessa kostnader är viktigt för min och Tristans överlevnad så är svaret sälla ja..

Får helt enkelt leva med att tapeterna har sina skavanker och att jag inte har ett badkar att ligga i. Å om ni tycker att det ser förhemskt ut eller så, så är ni mer än välkomna att hjälpa till eller punga upp. =)

-K-

torsdag 11 september 2008

nyttodag..

Skulle ha en "giftfri" dag idag. Ni vet utan massa onödigt socker och kaffe. Äta "rena produkter" och vara nyttig för en gång skull.. Det här tänkte jag idag klockan 06.46. 07.01, dvs en kvart senare, sveper jag av vanan en kopp kaffe med mjölkpulver. Minnet är bra men kort. =)

Kånstigt det där, för om jag hade planerat att käka godis till frukost och chips till lunch, så hade jag garanterat inte glömt det.. =)

En annan sak jag glömt var mitt cellprov jag skulle göra igår.. fasen 150 spänn för ingenting.. känns ju si så där. Speciellt när man vänder på varje krona.. =( visst är det ju inte den roligaste undersöknigen man kan göra, men det är ju ändå en mycket viktig kontroll.

annars ser planen för dagen ut så här.
Jobbatill fyra, hämta Tristan, köpa trefasuttag, hämta ut kontanter till veden, hem och byta om på T, ge T fika, åka på basket träning, åka hem igen, laga middag, äta middag, plocka undan middag, göra iordning Tristan och lägga honom, veden kommer, betala veden, Ringa runt och kolla vem som kan koppla in trefasuttag..

Skulle behöva tvätta igen, men jag känner inte att jag hinner det idag. Får bli imorgon eller till helgen.. Hmm borde verkligen kolla och försöka laga min tvättmsakin.. =/

näpp nu ska jag förkontera 103 st First Card fakturor.. Blä..

-K-

onsdag 10 september 2008

springlopp.


Igår var Tristan på spring tävling. Gick väl så där måsta jag erkänna. Nog för att det inte spelar roll om han vinner eller inte, men han drog ju i backen på spurten å slog hål i byxan och skrubbade knät. Till den grad att det komm en droppe BLOD!!! Tur att de hade fika där, för annars hade det nog aldrig gått att trösta honom. =)

Kvällen var jätte fin, så det var en riktigt lyckad tillställning som styrkeklubben annordnat.

När jag kom hem och lagt sprintern gick jag ut å skulle klippa klart gräset. Men den där j-kla gräsklipparen klarar ju inte av att klippa gräs... Hade inte ens en halv gräsmatta kvar, men ändå laddade den ur. Antar att det är för högt gräs där jag är just nu.. jaja får försöka med en plätt ikväll igen. Annars är det kökssaxen som gäller för nu j-lar är det krig. Jag mot tuvorna. =)

Hösten har visat sin fina sida hitills. höstfärgerna börjar komma, solen lyser och luften känns frisk. men jag vet att det bara är en yttre sköld för att dölja alla hjärnspöken den sen släpper in i mitt huvud. Är inte fötjust av hösten.. alla mina tvivel startar då. Men i fiol gick det bra, så kanske jag överlever i år också. =)

Har en ny taktik i år. Har hört att träning och choklad ökar endorfinet i kroppen. Endorfin ska tydligen få oss att känna oss lyckliga, så nu ska jag ut å gå, och de kvällar jag inte kan det ska jag äta choklad. Känner spontant att det kommer bli mest choklad.. =)

Jaja nu e de nudlar till lunchmenyn som gäller.

-K-

tisdag 9 september 2008

svårt att låta bli.

"Abstinens", men jag viker inte en tum! VAr sååå nära, men raderade behovet. Går vidare, är stark, är stark stark..eller?

Är kärlek något orealistiskt? Är det något som vissa får uppleva ett tag tills vardagen och tristessen slukar känslan av att man funnit en människa man vill leva och bli gammal med?

Är det bara för vissa? vilka kreterier krävs?

Äh vad vet jag?? kanske är det överreklamerat att leva med någon. Jag har ju bara mina egna strumpor att plocka upp iallafall..

Ska få ett lass med nu ved i veckan. Sen kommer jag få stå där med motorsågen igen.. Vill inte, vill verkligen INTE. Men jag måste antar jag.. När de ringde å frågade om jag skulle ha ett lass var jag tvungen att säga JA. Hade tänkt att ta struts metoden och ignorera problemet tills veden jag har tagit slut.. Men nu har jag alltså ett ett nytt lass. Inte nog med att det är tungt och tråkigt att kapa en och en med motorsåg, så tar det sån j-la tid. Tid jag hellre hittar på nå kul med Tristan eller umgås med vänner.

Jag är nog inte en villabrud trots allt.. Vill klara och orka, men fan jag tror jag ger upp snart. Känns som jag går på knä för att få ihop allt.. Jobbar extra så fort jag kan, men ändå får jag inte in pengar. Försöker göra alla rätt men ändå blir det inte bra.

Det är höst.. å jag behöver bara en kram..

-K-

måndag 8 september 2008

bilder från kameran..


Tristan närmsta släkt på min sida.


Vi är på ett dinosariemuseum i Uppsla. =)



Tristan blåser håret i mormors hårtork

Skulle gärna lägga upp fler bilder, men det tar ju sjukt lång tid!
-K-

jokkmokk weekend.


Helgen har innehållit lite av det mesta.
Jag och Tristan var hemma på fredagen också då han på torsdagen fick gå hem från skolan. Magsjuka sa dem när jag hämtade honom på skolan, men enligt min diagnos var det på sin höjd magknip.

I vilket fall sa han när vi vaknade att han hade lite ont imagen ännu, vilket jag tror i efterhand var buffel å båg, då han sen sa att han skulle ha ont i magen 7 dagar.. Ska det redan börjat skolkas??


Fredag kväll tillbringade jag först hos Tord och helena men en god middag, och sen hos Malin och Patrik med kaffe å kaka. Lördag kväll spenderade jag hos Matias och Lotta med vin. Blev sent på lördag, speciellt med tanke på att jag skulle kliva upp relativt tidigt på söndagen (8.00)och åka på jobbet.. =)

Förutom jobb så har jag motionerat lite, till och med sprungit en bit ute!! Är mycket imponerad av mig själv.

När jag arbetat färdigt på söndag vid lunch, åkte jag och hämtade Tristan igen. Kan inte förstå hur man kan lämna tillbaka denna underbara individ redan så tidigt på söndagen när man bara har han varannan helg, men det är ju något jag "tjänar på" då jag får mer tid själv med honom.

Fick ett sms redan vid 9 kanske att de var mogron och att de var vakna. Antar att det var första indikatorn på att jag kunde hämta min son. Antar att 4 nätter i månaden kan bli lite mycket för vissa.. heh..

Iallafall var det en skitfin dag, så jag och pojken tog med oss Tyson å drog ut i skogen och plockade blåbär och giftsvamp. =)Jag plockade mest blåbär,så pass mycket så det räcker till en paj. T plockade mest giftsvamp och sen gjorde han kottgubbar som han lekte krig med.

Vi avslutade dagen med att åka till Erika och Hugo. Han fick leka av sig ett tag och jag fick konsumera mitt intag av kaffe. =) En helt lyckad dag.

Var nog rätt trött för jag somnade sittandes på knä i sovrummet efter att ha nattat Tristan i min dubbelsäng. Vaknade av att fötterna domnat, och telefonen ringde.

"baj paj"

-K-

vill tilllägga att bilden i början, är ett foto som Tristan tagit. Alltid lika spännande att gå genom kameran när han varit i farten. =)

lördag 6 september 2008

Inte intresserad.

Nej nej och åter nej. Jag vill inte ha dig!

Inte spendera en natt med dig, inte ett hångel i hallen inte ens en puss.

Ägna nu dina fantasier och kärleksförklaringar till hon som vill ha dem istället.

Annars är livet lätt idag.
Är på jobbet trots att det är helg. Vi har endel att göra..

Visst finns det roligare saker att göra, men jag har inte T i helgen och det här genererar ju pengar, å det är ju alltid välkommet. =)

Näpp åter till jobbet, Vart bara så j-la irriterad så jag behövde få skriva av mig.

Auf Wiedersehn
-K-
OBS! Vill tillägna en extra kram till Maria som visade sig vara min tvättmaskinsängel !!! Jag hoppas att det bara är att rensa nå filter på min, men annars tar jag tacksamt mot er! LOVE U.

torsdag 4 september 2008

Välkommen hem Sebastian!


Kan man annat än bli stolt över hur förståndig och modig denna kille är?? Han har gjort alla rätt.! Jag är SÅ imponerad av honom.

Så fort jag fick veta vad som hänt åkte jag upp till Kvikkjokk för att hjälp till att leta. Det finns inget annat alternativ! Allt annat känns så oviktigt just då.. Ärligt ska jag säga att jag stundvis tappade modet om i vilket skick han var.. Men jag hoppades så klart att allt skulle gå bra.

Innan vi for ordnde vi med oss mat till alla som redan var där uppe.. Suza fixade otroligt mycket bröd/läsk/diverse pålägg/thé och kaffe som Konsum SPONSRADE för denne skallgång. Jag åkte till Grahns och hämtade hamburgare och bröd. Visste ju inte hur länge vi skulle bli där så det vart hela bagaget fullt..

På vägen upp tillbad jag alla gudar jag någonsin hört talas om, att pojken skulle må bra.. å jag vart bönhörd. ;-)

För så fort vi klev ur bilen å skulle lasta in maten och anmäla oss som frivilliga, så fick vi beskedet att pojken var funnen!!

Tårarna började rulla. All a spänningar som suttit i släppte. Jag vart så glad!! Folk skulle ju vara hungriga ändå så vi gjorde i ordning smörgåsar och uppmanade folk som kom ner från sökndet att äta.

Så kom också lillvännen.. Tårarna rann på mig igen när jag såg honom. Han såg så liten ut, var iklädd en stor jacka och sockor som han säkert fått av de som hittat honom.. Men som sagt trots sin ringa storlek så är han otroligt klok!


Nu sitter jag här hemma igen. For tillbaka till jobbet efter att vi kommit ner igen, men vart inte länge. För bara efter kanske 30 minuter ringde de från skolan och sa att Tristan mådde dåligt. Jag tvekade inte en sekund utan for direkt och hämtade honom. För vad finns det som är finare än att få hålla om sin älskade pojke?

All kärlek till alla barn. Och en extra varm kram till dig Sebastian.
-K-

onsdag 3 september 2008

Tadaa!!

Mina damer och herrar, jag har nu skruvat i den sista av 500 plåtskruvar!! =) JIPPIE!! Jaja det tog längre än vad jag trott att lägga plåttak, men det gick ju till slut.

Jag har; svurit, gråtit, dansat, och sjungit. Har stått där uppe i sol och bikini och i regn med jacka och även mössan på. Det känns verkligen skönt nu att ha gjort det själv.

Jag vill passa på att tacka pappa för sponsring. Pär på Moffes Plåt för telelfonsupport och nibbler körning. Totto för hans hjälp av att fästa renoveringsläkten och tummen för att han hjälpte mig att få upp plåten på taket.

Utan er hade inte det här varit möjligt.. =)

Igår fick jahg ett hedersuppdrag förresten. En kompis hörde av sig på morgonen igår och förklrade att hans lillebror fyller år och att han inte hade någon present åt han. Då min vän inte bor i närheten så hade han själv ingen möjlighet att varken köpa eller leverea presenten, som tydligen skulle vara ett par fotbollshandskar..

Snäll som man är sa jag ju att jag skulle fixa det där. Sagt å gjort åker jag till Sportaffären å ska köpa handkarna. Då jag inte ens vet namnet på lilleborsan var det svårt att veta vilken sort /färg och speciellt storlek jag skulle införskaffa, men efter endel dividerande och provande av handskar valde jag ut ett par svarta.

Happ, då var det bara att åka å skriva ett kort. Var tvungen ringa å höra vad han hette och hur min vän stavar sitt namn och om någon fler skulle vara med. Sen var det bara att leta upp huset.

Knackar på och stiger in. Det var ju glada men gode förvånade blickar jag fick där innifrån. Jag har aldrig träffat dem tidigare, och dem aldrig mig, å nu står jag i deras hall och delar ut presenter. =)

Jaja han tackar så mycket å frågar sen lite försiktigt vem det är från.. Mamman bjuder som seden bör självklart på tårta, men eftersom vi bor i sverige och är slavar under ett socialtspel tackar jag "nej". Ljuger ihop en historia om att jag ska iväg till gymmet (av alla ställen) å far fikasugen där ifrån.

Fick rapport från min vän. Handskarna passat som de skulle och lotten jag också köpt var en nit. (vilket jag tyckte var skönt) Men att det lillebrorsan mest pratat om i telefonen var frågor om vem jag var och hur vi kände varann och så vidare. =)


Jaja idag har dagen varit soft. Fick gå hem vid lunch från jobbet med full betalning då systemet krånglar.. har haft det värre.. =)

Nä nu ska jag hämta T. Uppdaterar med takbilder senare.
-K_

tisdag 2 september 2008

jag rear ut min själ!

pengar.. Varför alltid denna ständiga jakt?

Nu måste jag lägga mina stackars korvören på BÅDE sommar och vinter däck.. Men innnan dess ska jag göra en hjulinställning.

Å tvättmsakinen har jag inte ens ängnat en blick åt. Den står där med sitt gamla vatten kvar i trumman. Halvt isär skruvad, halvt hel.

Jag har varken ork eller kunskap i det där och jag vet inte vem jag ska be hjälpa mig.. För jag behöver hjälp, men jag har inte råd att lejja någon.

Men jag ska inte låta den jäkla maskinen trycka ner mig nu. Å inte däcken heller för den delen! Jag överlever, om än jag ska behöva vända på alla kläder jag har både en och två gånger..

Kan blir övertid i helgen iofs. Datasystemet krånglar så vi ligger två dagar efter och är 2 pers borta på vår lilla grupp av ordinarie 7. Så det finns arbete, men hur kul är det att ALLTID jobba?? Varje helg?! Jag ska vara på Röda Korset på lördag också.. dessvärre går nog "betaljobb" före ideelt den här gången.

Jag blir en sämre människa och allt är för däckens skull.. =/

-K-

måndag 1 september 2008

Upp och ner-ner och opp

Jag hänger inte med.. Är det nå "två i en" i den här förpackninngen?

"Vem är det som kör egentligen" som musse frågar varje julafton,frågar jag mig varje dag just nu. Jag har inte full koll på läget.

Tror att jag har det, koll på läget alltså. Men så kommer det nya eller för den delen gamla ideer och funderingar och människor in igen.

Utöver det så gör ju vissa saker som får mig att undra varför JAG handlar som jag gör. Vad andra gör, det kan man ju aldrig vara helt på det klara med. (Speciellt inte det motsatta könet) Visst kan man lära känna en person att man lär sig deras mönster och värderingar så bra att man, till viss del, kan veta hur denne personen handlar i olika situationer.

MEN.. däremot känns det kånstigt när man inte känner igen sitt eget mönster. När man inte vet varför man är som man är, och gör som man gör.

Att träffa på en människa som får mig att bete mig så som jag inte brukar är faktist inte alla dagar man gör. (ganska intressant så här i efterhand) Å att man sen är otroligt irriterad på denna människa gör inte saken bättre. =) Men är det egentligen på mitt egna "nya" sätt jag är irriterad? Å varför gör jag inte som jag tänker?

Tänker "glöm det" säger "kör till"

Vill gå men ändå vara kvar, vill slå och samtidigt hålla om... Blir inte klok på det här!!

Ska verkligen sluta upp med det här och göra vad jag tänker och inte vad jag gör. Eler är det precis tvärt om?
Ska jag sluta tänka å bara handla?? Men är det inte då alla dåliga beslut hänt??

Å varför analyserar jag allt så mycket? Jag blir ju knäpp!

-K-

höstmarknad -08

En mäkta förkyld jag har trots allt överlevt helgen. =) Den var i det stora hela en riktigt bra helg.

Marknads fredag:
07.00-10.00 : Försöker jobba
10.00: till läkaren, som ordinerar ut medecin och vila HELA helgen...
11.00: Hämtar ut medicin och åker hem å knaprar piller och sover
17.00: T kommer hem och vi äter middag och sen dukar upp med popcorn och chips i sängen.
ca 19.00: Jag sover igen
01.58: telefonen ringer och jag får besök.
02.00: Jag fortsätter sova med en arm runt mig.

Marknads lördag:
06.30: T vaknar och vi smyger ner å gör eld och slår igång TV.
07.00: jag smiter upp och under det varma täcket igen.
07.30: T kommer med frukost på sängen åt oss. =) Vindruvor och jordgubbar, smörgås med pålägg osv. =) Han tyckte vi skulle fira...
10.00: T åker å hälsar på en kompis. Jag käkar medecin å lägger mig å vilar ett tag igen.
12.00: Jag å T på marknadsområdet. Karuseller, munkar, sockar, sjal, souvas kebab,vantar. 700 spänn gick på två timmar.. *suck*
15.00: Sätter T framför tv-spel och jag lägger mig att sova, inför natten.
17.00-18.45: middagsbestyr och mys, T till Lena.

Marknadslördag/söndag
19.00-11.30: 16.5 timmar i arresten.. varav 12 timmar ensam. Phu!! Fanns ju alltid jobb om man säger så. Höll på att svimma vid ett tillfälle, inför polischefen.. Hihi, var nog inte helt frisk än. =)
11.35-16.30: Till Lena lite strategiskt vid lunch tid.=) Äter å umgås så mycket jag bara orkar
16.30-18.00: Lagar mat, äter tillsammans med T och hans två små söta kusiner som han dragit med sig. =)
18.05: Äntligen kväll. både jag å T duschar lääänge..sen i säng!
ca.19.00: Jag sover HEEELA natten lång. (till 06.08 imorse.)

-K-

Ps. Är så tacksam att jag har en son istället för en dotter, för FYYY FAAN för fulla tånårs tjejjer!! Har hellre 5 stora nerpissade kanonfulla karlar i arresten än en onykter tonårstjej.. Vilka jäkla "markattor" det är. Ds