Jag å T tappade bort varann på köpcentrumet igår kväll, så när vi väl hittat på varann efter typ 20 min (?) ville varken han eller jag vara allt för långt ifrån varann.
Så när han frågade om han fick sova i min säng kunde jag ju inte annat än att säga JA!
Mysig avslutning på gårkvällen som sen blir till kaos i morse...
Det är så svårt att kliva upp!!! Snooze flertalet gånger.
Men det är ju lugnt för han har gympa i skolan som ligger så nära här..
Kommer upp 45 min efter första försöket, väskan packas klart. Mackan är gjord å en vattenflaska fylls så frukosten kan intas under den korta vägen till gympahallen.
DÅ kommer han på att. Men oj vi ska ju ha skridskoåkning på gympan. Å isen är på vår skola. ( dvs ca 10-15 min bort)
Skridskorna i källarn. Även grannen som alltid har så mkt att säga är i källaren. (Tydligen är vi upprörda över hissen nu.)
Allt känns som i slowmotion.
Å vart är hans hjälm????
In med inläggen i skridskorna, å iväg med pojken.
När han går får jag en klump av saknad å ånger.
Var ju inte en sån här morgon jag ville ha.
Å mackan är kvar på hatthyllan. Stackars barn. Kom hem, vi gör om!! Vi kan visst vara en funktionell familj!!
-K-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar