Varför är det så att man kan bli så less på något som man från början tycker är så kul. Nu är det mitt arbete i första hand jag tänker på.. fast nog är det så när det kommer till mina relationer också.. ;)
Jag ville verkligen bara ligga kvar i sängen i morse samma sak igår morse, å garanterat imorgon också. Det känns JUST NU (förhopppningsvis går det här över) som att det är 1000 ggr mer givande att jobba på arresten å titta på en sovande förfriskad person, än att göra det här.
Men det är mitt levebröd, så det är bara att bita ihop hur trist det än är.
Sen är det väl så att mina arbetsuppgifter inte förändrats så mycket kanske trots omorganisationer mm, men klimatet på arbetsplatsen är sjukt mycket sämre. Vi har inte kul! alla är överstressade och missnöjda. Kan vara det som får mitt vemod att växa.
Så vad gör man då när tristessen på arbetet kommer?? Löneförhandlar? söker nytt? eller rider ut stormen??
Jag vet ju hur jag brukar funka.. Jag lessnar och sen avslutar jag tvärt det jag lessnat på, åter igen oavsett om det är relationer, arbeten, utbildningar, boenden, hobbys, djur.. det gäller allt!
Så om jag nu bara klarar av att rida ut den här så måste jag med andra ord gjort en personlig förvandling. Å kanske kommit ett steg närmare den vuxna och förnuftiga personen som jag förväntas vara. heh
Skit samma vi lär ju se, mitt i det så ryker jag i besparingsplanerna i alla fall.
På lördag fyller T 6 år! fatta va stor han börjar vara.. han ville ha ner julgranen så att han skulle ha någonstans att ha sina paket.. =) Klart vi ska ha en julgran till han!
Han är min sol, min älskling, å min huvudverk.. =)
Peace love and understanding
-K-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar