torsdag 8 maj 2008

Andras lycka min glädje?

Alltså helt seriöst finns det verkligen folk som helt å hjärtligt kan vara lycklig åt andras lycka?
Jo visst om bästa vännen får barn eller är super kär i den rätta osv så kan man ju vara glad för deras skull, men kan inte det också leda till att man kan undra om man själv någonsin kan bli lika kär och lycklig som de eller hur det hade varit med en egen bäbis i famnen?

Å är de känslorna missunsamhet? den mänskliga avundsjukan?? eller är det bara i mitt egoistiska huvud de sitter?



Pratade med min goa barndomsvän AK igår. Tydligen hade deras gata vunnit på postkodslotteriet. Grannen närmast dem hade fått en bil å 300.000 kronor. Den på andra sidan typ 200.000 osv. Tv var där och filmade, å alla på gatan som var med fick 100.000/lott de hade..

AK å hennes familj hade ingen lott..

Jag hade varit så bitter så bitter. Inte faan hade jag stått där ute å jublat i TV som de gjorde.. Fast det beror ju också på, om mina vänner vunnit så hade jag nog stått där trots allt, men nog hade jag ändå sur sneglat på de där stora checkarna.

Om man tar en av de där checkarna å kutar allt man pallar! Kan man få ut pengarna då? alltså kan man lösa in de där jätte sakernam, eller får man en mer propitionerlig check också?? Jag menar den där kan man ju inte ens sträcka in till kassörskan utan att hon ska behöva öppna luckan. =)

Fast ev. så kan de misstänka något när jag kommer inrusande på banken, tränger mig före i deras kösystem och tar AV mig en rånarluva. (kan ju inte visa vem jag är när jag stjäl super checken ju)å försöker lösa in 300.000 i grannens namn..

Sen blir det väl inte bättre av att hela grannskapet kommer rusande efter med ett TV team.. heh hela familjeunderhållningen förvandlas till Efterlyst istället. hihi.

Höjdpunkten hade varit om "min boden polis" kommer å låser in mig.. =/

Jag tror det är bättre att själv köpa en sån där j-la lott å hålla tummarna.

Kram på er
-K-

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar