
Ibland önskar jag att jag kunde tänka iallafall en sekund innan jag öppnar munnen.
Tänker på en händelse idag på jobbet.
Sitter och jobbar då det ringer på min arbetstelefon. Ser att det är från utlandet och funderar först på hur jag ska motivera att inte alls svara, men beslutar mig efter att ställt om hjärnan till att ta fram mitt eneglska ordförråd, att ge det ett försök.
Till min förvåning är det en dansk man som är på andra sidan luren. Han presenterar sig och från vilket företag han ringer, men eftersom jag nu måste ställa om till mitt danska ordförråd (som är om möjligt ännu mindre än mitt eneglska) så hinner jag inte riktigt uppfatta vem han är.
Jag listar ut vad han vill och jag minns att vi tidigare haft en mail konversation. HAn frågar nu iallafall vart hans pengar är.
JAg ber om et faktura nummer å han svarar men jag fattar ingenting. Allt är så bakvänt när det gäller danska och siffror.. JAg törs ju inte fråga igen utan frågar igen om vilket bolag han ringer han svarar, men jag förstår åter igen inte vad han säger.. låter bara "grööt gröööt gröööööt" i mina öron.
Jag börjar leta febrilt i min mailbox efter mailväxlingen vi haft för att kunna se vad det gäller, men hittar den inte.
jag skyller lite ursäktande på att datasystemet är trögt, men sanningen är att jag inte vet vad jag ska söka på.
Till slut ber jag om att få ringa upp honom. Telefon nummret har jag ju på skvallerbyttan så jag behöver ju inte be om det. ( för jag tror inte jag hade hamnat rätt)
När vi efter att jag försökt uppfatta hans namn rätt lägger på, så är jag svettig å har en puls på 150.
Det är då det kommer! Det som jag önskar jag aldrig sagt. Jag suckar å stånkar å överdramatiserar hela händelsen för mina kollegor och förpestar mig över det danska språket. Bara det att idag har vi fått besök av tre kollegor från Vattenfall i danmark som av en händelse just vid det här tillfället finns på platsen bakom mig...
Tur är att min lillchef som sitter där bredvid dem lättar upp det hela med att " nästa gång kanske du kan ta hjälp av de vi har här hos oss nu" och skrattar bort det hela.
Sen vart jag tyst resten av dagen och var det något jag ville förmedla med mina kollegor så tog vi det via msn.
Annar har min dag varit helt Ok. JAg å Tristan har käkat kassler brunabönor och potatis å sen sett bollibompa. När han somnat så har jag haft lite hemma gym övninger eftersom jag inte riktigt ides engagera mig i att skaffa barnvakt för att gå till riktiga gymmet.
Ante har varit förbi så jag har kunnat ta mig till kiosken å tagit it lite pengar.
Känns så kånstigt att be han sitta barnvakt. det är ju hans egna barn.. men det känns nog kånstigt för han också. Å att vara här i huset som inte längre är hans..
Måste fixa iordning all bodelning snart!
nä nu är det nog sängen som ropar.. har som mål att vara i god tid på jobbet imorgon.
Kram
-K-