måndag 21 april 2008

Min helg har som tidigare inlägg varit lika strålande som solen. Det har varit varmt å jag har umgåtts med goda änner å ätit (druckit)gott både fredag och lördag. Tack M och A för middagen på fredag och H och T för middagen på lördag. Jag har verkligen levt som en prinsessa i helgen! PUSS på er!!

På söndagen skulle jag vara lite duktig å motionera, vilket resulterade i att jag vandrade ner till notudden och tillbaka.

Då min drygaste å på alla sätt mest omständiga kollega J (jag kommer sakna ihjäl mig efter dig när du slutar) hade tipsat mig om hur jag ska få putstjärt, tog jag i för kung och fosterland i avrättsbacken. Frustande tog jag alltså så stora kliv jag bara kunde upp för den sega backen. (man ska bara vara några dm från backen, som utfall typ..) När jag fick möte gick jag relativt normalt, bara tanken på hur det såg ut när jag ångade fram där kan nog skrämma minsta lågstadie elev. J skrattar nog rått åt mig då allt som egentligen hände var att jag fick en otroligt ömmande hälsena och inte ens en mm mer putande röv..

Så det tröstade jag med att göra en dubbel sats kladdkaka ikväll. Jag träffade nämligen väninnan M när jag var å tjoade med Tristan å ett gäng andra av områdets kids. Hon var ute med hunden å berättade att hon just hade bakat en sats. Så självklart är ju jag tvungen att bräcka med att göra en dubbelsats. Undra om hon i detta läge mår lika pyton som jag.. det blir ju som rätt mycket kladdkaka..

Anners går livet framåt.

Jag har dämpat Afghanistan planerna lite grann. Alltså Fattar ni hur långt det är dit?? Jag har ju haft en kartbok från 70 talet där sverige är på en sida å Afghanistan på en annan. även sovjet är med och länder sum uzbeckistan fanns inte.. Vad jag inte tänker på då är att även skalan blivit annorlunda på de båda sidorna, så när jag såg en stor karta på museet över hela världen fick jag en chock!


Så nu har jag i alla fall fått fram ett namn på en person i Sverige som har haft mycket att göra med ett barnhem för handikappade barn i Ryssland.. Det kan ju räcka att åka dit både upplevelsevis och avståndsvis. Å jag tror också jag gör rätt i att respektera att det är med livet som insats jag skulle åka till Afgahnistan/Pakistan.

Så nu är det att ringa henne, höra med henne om det alls finns behov till typ kläder, skor, leksaker och sen böja tigga. =) Fast jag borde kanske se hur jag skulle kunna frakta sakerna också innan jag tigger ihop dem.. Hyrbuss från statoil. en sån där flyttbil liksom rymmer endel å den får jag ju köra. hmm ja jag ska nog klura ett tag till. Å spara pengar.. =/ faan jag som just beställt en ny cykel till T. Jaja kanske finns någon annan liksinnad själ i detta avlånga land som vill sponsra en liter bensin eller två.

Men vad gör jag om hon säger att det inte finns något behov av kläder där.. ska jag bara lägga min önskan att få besöka ett barnhem i ett främmande land där behovet av kläder kan stillas av min hjälp på is?? jag känner verkligen för det här ju.

Fast är det så måste man väl vara glad antar jag. =) då vet man ju att de slipper frysa de stackars barnen. =)

Nä nu är det kanske dags att få ner en liiiten bit kaka till.
Jag har använt mig av vännen och ex.svägerskan M "hemliga familje recept".. Sjukt go kaka. =)

Auf wider sehn
/Karin

1 kommentar:

  1. tack kära vän för att du tänker om ang långtbortistan, tänk om det hade hänt dig nåt!! vi behöver juh ha dig kvar här hemma och styra och ställa! kram kram - M

    SvaraRadera