idag

Idag är jag allt på en å samma gång. trött å rastlös, ledsen å glad. mätt å hungrig. ja å förrvirrad.. men det är jag ju typ alltid.

Kom inte i säng förren vid två nån gång - vilket jag nu i efterhand kan tycka var en dum idé. Eller mycket där vid två snåret var mindre bra eller iallafall ogenomtänkt. två-tiden på natten, har jag insett är inte min possetiva tid. Jag funderar mycket men lyckas ändå prata utan att tänka på vad jag egentligen säger. det som bara bubblar ur mig å utan varken syfte mening eller mål.

sen är mina handlingar efter mina tafatta försök att rätta upp saker jag just sagt ännu mer obegripliga. eller ähh jag vet inte. Ni ser ju.. Förrvirrad dag idag.

Fortsättningsvis ska jag antingen sova klockan två eller så ska jag äta något vid två. å då snackar vi mängder, så att jag inte kan säga saker.
Telefonen ska även den sova vid den tiden (vilket min faktiskt gjorde igår).. Ja det borde den för de flesta anser jag. ;P

iallafall vart det sent för en working girl, men vaknar av ett sms vid sex snåret. Ett sms från en vän, vilket jag inte fattade något av. visade sig att han skickat fel... han var tydligen också trött där vid sex snåret. =) "Kan hända den bästa" (rätt ofta) tänkte jag å somnade om.. vilket ledde till försovning.

tog bilen till jobbet för att jag tyckte det kändes som det snabbare alternativet, vilket nu visade sig vara det DÅLIGA alternativet eftersom vi hade after work idag.. =(
Om man skulle försöka komma ihåg information ibland så hade jag säkert vetat om det här, men men.

jag är risig som gammal sopkvast. blek å finnig å håret ser ut som skit. Har lust att dra täcket över huvudet, tänka ut ett mål med mitt liv å andra "bra att ha grejer", men det enda mitt huvud gnager om nu är att jag är sunk! SÅ det blir istället en tripp till Lotta med en ny toning, kanske en sax å förhoppningsvis massor av fina ord.

Hmm bör äta. Men det är så sjukt trist att laga mat när man ska äta den själv, å den känsan lyckas på något sätt få undan hunger känslan. Vilket jag tycker är SUPER konstigt eftersom jag så fort Tristan somnat bruka trycka massor av kvällsfika i olika former i min ensamhet.

Åhh måtte pojken komma tillbaka snart. Jag förgås ju här!! Min identitet som människa försvinner när jag inte har mitt barn hos mig. För vem är jag när jag inte är mamma Karin???

peace
-k-