exploderar

Eftermiddagen blev inte som planerat. Tristan bråkade på väg från skolan. Skrek låg på marken å sparkade osv. Till och med nån gammel tant som bor i hyreshusen bredvid parkeringen började knacka på fönstrena å gjorde nå där inne. Ärligt så ides jag inte kolla vad hon ville, jag var för upptagen med att räkna ner från typ 1000...

Men in i bilen kom vi å ut kom ju jag. Surkorven var kvar tills minusgraderna krypit in igen antar jag, men dessvärre inte minsta gnutta gladare, å inte jag heller för den skull.

Middagen som jag hoppats han skulle göra skulle nu istället inte heller ätas.. För äta ska min son ALDRIG mer göra. Nä han ska vara hungrig, "å hur skulle det kännas mamma att ditt barn är hungrig" Den lilla räkan trycker på mina dåliga samvete knappar HEEELA TIDEN. Tillslut skjutsade jag upp han på rummet, där han fick fortsätta sin verbala totyr bäst han ville. själv stod jag å sjöng så högt jag kunde och lagade middagen. "vad är det för oväsen" hörde jag någon skrika uppifrån men jag orkade inte bry mig. =) nu i efterhand en ganska kul kommentar, men då inte det minsta uppskattad!

I 1½ timme var det bråk och tjaffs, innan maten äntligen stod på bordet och vi BÅDA åt.

Sen vart det bra ett tag. Vi kramades och vart vänner. å jag fick börja städa på toaletten. Skurade diverse handfat (igen) och speglar osv osv.
När kvällsritualen gjordes fick tristan sista delen borsta tnderna själv medans jag putsade spegeln i hallen. När den var helt fläck fri och gnistrande, gick upphägningen sönder å hela spegeln rasade ner.. Blev ju aningen sammanbiten å tänkte att jag skulle fixa det så snart lillprns gått i säng.. Går in i badrummet å ser hur han kladdar tvål och tandkräm i handfatet och har skvätt tandkrämsspott över hela nyputsade toa spegeln.

Det är något visst med att man inte ska ha det fint helt enkelt. Det passar oss inte i ens 5 minuter..

Jag fick nästan gråten i halsen när jag frågade varför han gjort så när han visste jag hade städat i typ en timme där inne. hans respons var att han skulle sova på golvet i gästrummet så att jag kunde ha vackra drömmar för mig själv där uppe.. Går ju inte att snacka med den där killen!

Nu sover han iallafall. Å som vanligt i dubbelsängen med mig. Jag har lovat att väcka honom när jag går å lägger mig eftersom vi "inte varit med varann på hela dagen". Det är återigen hans ord och återigen ett dåligt samvete för mig. Han har rätt i att vi idag bara antingen har bråkat eller att jag hållt på med något helt annat än honom.

Längtade då otroligt mycket bort från vardagen å till Karibien idag. Tänk att få vila upp mamma nerven lite under en palm med en parasolldrink liggandes i en solstol å spana ut över havet å filosofera tillsammans med en lång snygg Filip. Yja jag kan tänka ut en eller två saker som är jobbigare.

nä måste fortsätta städa nu och sen skotta uppfarten. Det har ju snöat massor så klart!!! *Suck* Hur mycket ska en kvinna behöva tåla? ;)

tack gode gud för att jag har en MP3!

Puss puss
-K-