Igår var den stora dagen! Dagen D. Allt är så vakert, kyrkans äldsta del är från 1300-talet tror jag bara det gör känslan lite extra.. Det är otroligt högt till tak, målningar av helgon och änglar pryder taket, målningar som suttit där sen 1700 talet. Gravar från gamla kungar och andra viktiga personer ligger under våra fötter där vi går fram. da ta ta taa, da ta ta taa... Det är sommarens varmaste och finaste dag, men kyrkan som är gjord av sten är sval.
Bruden är otroligt vacker och jag och den andra tärnan Lotta har båda tårar brännande bakom ögonlocken!! Allt är så vackert.
Prästen står med ett brett leende och börjar säga det han ska och bara två tre minuter in i sermonin är det dags för första psalmen. En psalm som jag aldrig hört tidigare och då vi inte har psalmbok kan vi omöjligt veta hur den ska gå. Dags att mima alltså.
Men vad gör lotta tärna nummer två? Jo hon börjar sjunga i alla fall.. eller snarare började hon låta. Det är som sagt svårt att sjunga en sång som man inte vet ord eller melodi på. Men Lotta hon gav sig inte utan gjorde sina läten! tonerna gick upp och ner och mest lät det som frustningar av en pilsk hjort. Ibland när hon förstod vilket ord det handlade om om ex. prästen började sjunga "herren" så hängde hon med på sista "ren" men missade första delen och inte en ton satt där den skulle.
JAg dog ju. Först tog jag hennes hand och mosade den så hårt jag kunde. Hoppades väl att det skulle få det bubblande skrattet att ge sig.. Men sen kände jag hur näsvingarna började fladdra på mig och hur axlarna började guppa på mig. reaktionen från Lotta var direkt. även hennes axlar guppade och hon bet så hårt i läppen att jag trodde det skulle börja blöda. Sen körde hon upp buketten för ansiktet för att gömma sig bakom den så att ingen i raderna skulle se. hmm kanske inte bästa sättet att ta ifrån sig uppmärksamhet. =)
Så där står vi. Guppandes stirrandes i buketterna mitt i allt det vackra och seriösa.
Fick en inte allt för svårtolkad blick från A-K, och hur gärna jag än ville så GICK det inte att sluta.
Efteråt sa A-K att hon just hade kunnat hindra sig från att peka Fuck U åt oss. Det var för att hon i sista sekund förstått att det var fel ställe att göra det på och att prästen och videokameran som filmade eländet garanterat skulle uppmärksamma denna gest.
Till slut fäste jag i alla fall blicken vid bilden på Jesus från 1732 som var över altaret. Funderade på hur ont det skulle göra att ha spikar i händer och fötter, och hur hemskt det är när de man tycker om dör. det fick bublandet i kroppen att gå över. Jag kunde åter fokusera på A-K och johan som vid det här laget höll på att byta ringar. En tår föll av att jag vart rörd. Men sen förstörde prästen ALLT.
Då skulle han nämligen be en bön. Men istället för att läsa bönen som man skulle kunna göra. Så sjöng han den. Ni vet så där entoningt. Visst att det kan vara fint i ett munk kloster i frankrike, men den här killen hade inte, likt Lotta den här dagen, tonerna på sin sida.
Åter igen brast jag..
Till och med Anna-Karin som stod där framme med sin nu äkta make började rycka i mungiporna och guppa. Det hördes fniss från raderna av någon som säkert också blivit smittade av vårat skrattanfall tidigare. Tur var för prästen att han stod med ryggen mot församlingen, och tur för A-K att hennes man var så samlad för den här dagen.
För hade han gett minsta minspel så hade A-K som har så lätt till skratt börjat fnissa och då hade inte jag å Lotta varit snabba nog att följa in.
Bönen tog ju aldrig slut kändes det som! men efter ett tag var den tydligen klar och vi alla skulle be trohetslöftet till gud. Denna brukar jag högt och tydligt be eftersom jag är så otroligt stolt att jag kan den utantill.. Men igår vågade jag inte öppna munnen, för jag hade nog inte fått ut något annat en ett "asgarv"
sista psalmen var på tur och jag viskade/väste åt Lotta. "nu håller du käften" fick till svar "nä det är du som ska vara tyst" allt gick bra sista fem minutrarna, och vi kunde tåga ut tillsammans. Jag och Lotta med nedsänkta huvuden, då vi inte ville möta blickarna från brudparets familjer.
Vilken pers det var.. det ska nog gå ett tag innan jag blir tillfrågad som tärna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar