Klockan är nio på kvällen. Å jag sitter här med en sovande pojke bredvid mig. Han är på så många sätt en väldigt härlig son, men i helgen har han om jag ska vara ärlig vart ett rätt j-la dåligt filmsällskap.. Slocknat innan vi alls hann börja idag och en kvart in i programmet igår..
Måste nog återinföra att jag står för lördagsgodiset här hemma så att det blir något och så att sockret i det håller honom vaken en stund extra.
Som det är nu så får han månadspeng å den ska räcka till sån som godis och om det är något litet extra han vill ha. Tanken är att han ska lära sig hantera pengarna, men han är inte så jätte bra på det än.
Igår tog han ut två tredjedelar av hela pengen. Köpte chips och tre Pingvinstänger först. ( godiset försvann direkt) Sen när vi var på stan ville han ha en dricka då han hade ont i huvudet.. Efter det hade han lite över hälften kvar av det han fått. Då skänker han allt han har kvar till en hemlös tiggare.
Roligaste är hans kommentar efteråt när han pratar om det. 'känns som vi skulle kunna känna honom, som det är en vän till oss eller morbror. Ser på nå sätt ut som det'
Vet inte vem det säger något om. Uteliggaren eller min och min brors umgänge/stil. Men jag höll med. För så är det. Killen känns som en av oss. Vilket gör att tanken att det kan hända dåliga saker för oss alla slår mig.
Blir lite stolt över min son, samtidigt lär han inte sig att spara för resten av månaden på så vis... Men ska jag samtidigt säga att han inte får?? Jag har ju just sagt att han får göra som han vill, men att jag inte kommer gå in å köpa godis åt han om han köpt upp pengarna på annat innan månaden är slut.. Dessutom var han klok å sparade sista tredjedelen till senare.. ;)
Underbara tröttkillen. Samtidigt som jag försöker lära honom så lär han mig.
Ibland vet jag inte vem som gör det bästa jobbet här.. ;-)
Appropå pengar så sparar jag ju till en ny cykel åt honom. Pratade med hans pappa om det i förbifarten, å han sa då att han gärna ville vara med och betala hälften! Blev verkligen så glad!!
Inte nu för pengarna. Eller jo för pengarna oxå! Då har vi råd med en lite sjysstare bike juh! men mest för det faktum att han visar att han vill vara delaktig i något praktiskt i livet här nere!
Första gången det händer. Så ja det här är stort!
Lägg sen till läxorna över Skype som kommer in då å då, och det är en stor skillnad på hur det varit! Tacksam å glad! Å Tristan också såklart!
Jag vet inte vad som hänt. Men det händer och jag ska inte vara så dum att jag på något sätt ifrågasätter eller förstör det. Om À och T kan hitta något som passar dem i kommunikation och delaktighet i vardagslivet så är jag nog den som nästan är gladast. :)
-K-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar