cyklade hem från jobbet idag.
En jätte människa på en förliten cykel, evighetstrampade på 1:ans växel i uppförsbacke & motvind.
Insåg i mitt kämpande att just den bilden av mig speglar hur arbetsdagen i övrigt varit.
Försöker se att solen faktiskt tittat fram bakom molnen och att jag så snart jag bara når fram till mitt hem kommer mötas av de vackraste av blåa ögon!
det är trots allt det som betyder något här i världen, och det är det som gör att jag trampar vidare imorgon..
Hösten är på väg, å jag kan riktigt känna det i mig.
-K-
Även när du har en dålig dag så finns det vänner som tänker på dig! Kram!
SvaraRadera