så har dagen fortlöpt på ett ständigt rus av socker. Kalaset gick bra. Vädret perfekt: 20grader i skuggan och det vart både kubb och tagare å ett gäng andra lekar i två intensiva timmar.
Tristan var hel nöjd, Liam blev kvar tills nyss å T är fortfarande ute på gården å leker med granntjejen.
Jag i min tur pallar inte mer lek. Utan har dukat upp med tända ljus, popcorn å nötter för en mysig avrundning på kvällen med min säkert super trötta son.
Måste verkligen ta han till frisören. Nu har han klippt ÄNNU mer av luggen. Ser ju inte klokt ut! =)
Ibland kan jag känna att det är så synd att vi inte fick syskon till Tristan. Jag menar nu inte att det skulle vara det optimala att ha ännu ett skillsmässobarn med A. Mer för Tristans skull hade det ju varit bra om han hade fått ett syskon DÅ, som han kunnat växa upp med.
Kände lite så när hans kompisar var här ikväll å vi satt å mös å hade det gott. kan sakna det. Eller sakna kan jag ju inte eftersom man inte kan sakna något man inte haft(?) men att vara ensam barn är nog inte det roligaste alla gånger.
Jag är själv så otroligt tacksam för mina syskon.
Blir det eller rättare sagt NÄR det förhoppningsvis blir fler barn för mig, så vill jag ha två ganska tätt. Så att jag inte gör om samma sak igen.
Nä nu ska jag spola upp badvatten å ropa in min otroligt skitiga men super glada arvsvinge.
Kram
-K-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar