men åhh va jobbig jag är. Strular ihop saker omedvetet. Förargar folk med ord som i mitt huvud var så fina men som för andra kan låta som värsta tänkbara.
Iofs så kan det ju vara för att fina ord om än de bara är i vänskaplig mening kan sticka i ögonen på den som drabbats av svartsjukan. Jag tänker inte be om ursäkt för orden i sig. För att uppskatta saker och personer tycker jag man aldrig ska sluta med, speciellt inte om de väl gör något som bör uppskattas. ;)
Trist för alla inblandade att det ska behöva vara så att ett pling kan sätta igång hjärnspöken. =/ Hoppas att tiden läker sår å att "sjukan" försvinner med dem.
sen nästa grej är ju att man kliver på ömma tår som andra vet om. Känns som jag rusar in med värsta skoterskorna strl. typ 48 å stampar runt på ställen som andra vet att man inte ens ska smyga vid..
Tur att det löste sig utan att jag behövde försöka det på något "smidigt" sätt. Min smidighet har ju hittils endast svikit mig, å nä... inte ens en gnutta charmigt är det! =(
Nu ska jag sätta mig i soffan vid min mor å se på kungligheter å artister. Här när jag sitter stilla i mitt föräldrahem gör jag ingen skada. ;)
-K-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar